Över för den här gången

Kortlivat blev ju tyvärr besöket på St Andrews. Fick en dålig start första dagen och hamnade lite i obalans och hade svårt att komma igen och komma in i spelet. Det underlättades ju inte heller av att jag gick ut extremt sent och att rundan tog 6 h 20 min (helt SJUKT långsamt!!!). Kändes som allt vi gjorde var att väntade, så det var väldigt svårt att komma in i någon rytm, särskilt när man dessutom kommit ur rytm direkt... När vi kom i mål 21.40 i mörkret så var jag +9 och långt ner i fältet.

Ja, ja. Dag två var jag iaf inställd på revansch och kände mig mycket mer i balans och mycket mer laddad än dagen innan. Kom igång väldigt bra med några birdies och bra chanser hela vägen tills vi kom till 8an. Ett dåligt slag som hamnade i en av St Andrews djävulska bunkrar, dessutom alldeles intill kanten. Efter 4 (!) slag i bunkern (lyckades till slut få ur bollen sidledes) och sedan chip en-putt gick jag därifrån med 7 slag och då försvann ju det lilla hoppet som hade växt om att faktiskt göra en mirakelvändning och klara cutten. Välkommen till St Andrews; ett dåligt slag på fel ställe och sen är det som att försöka slå upp bollen ur en djup brunn...

Fortsatte dock med bra spel in i mål, så trots min bunkerfadäs så kändes det ändå som att jag fick min revansch på banan och kunde gå därifrån med lite stolthet i behåll. Och om det var någon tröst så var man ju iaf i gott sällskap om att missa cutten; Michelle Wie, Laura Davies, Koch, Alfredsson, Neuman, Granada etc - listan kan göras lång över "stora" namn som föll ifrån.

Så här efteråt är man klart lite besviken, men ändå glad över att jag tog chansen och spelade mig in i världens kanske största och häftigaste golftävling på världens coolaste bana! :-)